En öppen dörr

Jag har alltid älskat sommaren. Men inte de senaste åren, då har jag istället längtat efter hösten och vardagen då många är tillbaka i skolan eller jobbet. Varför längtar jag efter vardagen? Då har sjukvården vaknat till liv efter sommarens siesta, med endast akutsjukvård. Det är en tid då jag som kronisk smärtpatient inte fårFortsätt läsa ”En öppen dörr”

Ett rikt liv av kärlek, värme och trygghet

Det känns som om att sjukvården stirrar sig blinda på de fyra bokstäver som min sjukdom har som förkortning – ”CRPS”. Men vem är jag bakom de fyra bokstäverna? Hur mår jag? Och vad känner jag? Det är inte bokstäverna som ska behandlas, det är jag som finns bakom dem. Jag är sämre än igår.Fortsätt läsa ”Ett rikt liv av kärlek, värme och trygghet”

Ännu ett avslutat kapitel

Åtta dagar har gått sedan min senaste operation. Denna gång var syftet att ta ut SCS-systemet jag har haft sedan början av förra året. Vi gav det en ärlig chans med flera försök till att ställa in systemet och reoperationer då elektroderna första gången hade flyttat på sig och andra gången gått sönder. Men efterFortsätt läsa ”Ännu ett avslutat kapitel”

Från dalarna till topparna

Känslor som tillslut förvandlas till ord och handling bubblar inom mig. Men ingenting händer. Jag är tyst, och stilla. Jag vet verkligen inte vad jag ska säga eller göra. Smärtan är för överväldigande. Den tar över min kropp och mitt sinne och låter inte jag själv ta hand om mig, vilket jag är skapt förFortsätt läsa ”Från dalarna till topparna”

Det skrivna ordet

Jag har alltid uppskattat det skrivna ordet. Deckare, romaner, biografier, noveller, självbiografier, dagbok, vetenskapliga artiklar, barnböcker… Det finns många fack att placera det skrivna ordet i. Jag tror att min mamma, mormor och farmor har hjälpt mig att göra det. Som barn fick jag bland annat böckerna om Alfons Åberg i present av min farmor.Fortsätt läsa ”Det skrivna ordet”