Vägen framåt

Jag är mitt i en svår tid. Varje dag är som en hinderbana som jag ska ta mig igenom. Jag uppskattar verkligen all värme och kärlek som jag får från er i min omgivning. Det ger mig styrka att orka fortsätta framåt. Framför mig har jag en lång resa som jag inte vet när den kommer att ta slut, om den någonsin kommer att göra det? Jag är så tacksam för att ni frågar hur det går för mig. Fortsätt gärna med det. Men ibland är det svårt att svara på frågorna. Det är inte alltid jag själv har svaren. Och ibland vet inte ens jag hur det är, eller vilka ord jag ska använda för att beskriva hur det är.

Det känns bra att veta att jag har er vid min sida – oavsett om vi träffas varje dag, en gång i veckan eller månaden, om vi hejar på varandra på gymmet eller på stan eller till exempel har en sporadisk kontakt via SMS eller följer varandra på sociala medier. Hela tiden finns någon av er här. Någon som kommer med en hjälpande hand, någon som kramar, någon som säger fina ord. Det är inte alltid jag tar det till mig, eller visar min uppskattning. Ibland har jag fullt upp med att hålla mig ovanför vattenytan. Men jag är så glad för alla ni som finns omkring mig. Tack.

Jag har startat denna hemsida och blogg för att dela med mig av min vardag. Och för att skriva är mitt sätt att sätta ord på de tankar och känslor som finns inom mig. Här kommer jag att dela med mig av min resa framåt i min rehabilitering, och livet. Kanske finns det någon annan där ute i den stora vida världen som känner igen sig i det jag skriver? Kanske har du varit med om något liknande? Eller känner någon som har det?

Även om stora delar av min vardag just nu består av det ena besöket inom sjukvården efter det andra och många timmar av rehabträning försöker jag att göra andra saker med. Jag tycker mycket om att laga mat och baka, att lyssna på musik, läsa böcker och färglägga i colloring books. Och när kroppen tillåter gillar jag att vandra, åka skidor, springa, cykla landsvägscykel, yoga och flera andra energigivande fysiska aktiviteter. Så småningom kommer ni även att få träffa på en hel del av det med.

Ännu en gång, tack för ett stöd. Det värmer mitt hjärta. Även om jag har svårt att se det idag kommer jag en vacker dag att kunna titta tillbaka på denna tid och minnas. Fram till dess kämpar jag på. Det finns bara en väga att gå – framåt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Skapa en webbplats eller blogg på WordPress.com

%d bloggare gillar detta: