MALINGERDLE

Förra veckan vidgade jag motvilligt (men behövligt) mina vyer inom undersökningarnas värld och besökte röntgenkliniken på Hallands sjukhus, Halmstad. Efter ordination från min behandlande smärtläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala har jag varit på en bentäthetsmätning, en undersökning som görs vid misstanke om osteoporos.

Osteoporos, eller benskörhet som det också heter, innebär att skelettet har en lägre bentäthet än normalt. Skelettet är ett levande material som ständigt bryts ner och byggs upp. Varje år omsätts ca. 10% av en vuxen människas skelett. För att bryta ner och skapa ny benvävnad krävs att olika typer av benceller samarbetar. Osteoblaster producerar bensubstansen, osteocyter bildas i sin tur av osteoblaster och underhåller bensubstansen. Osteoklaster bryter i sin tur ner bensubstansen.

Under en kvinnans 20 första levnadsår, och ytterligare några fler år för män byggs skelettet upp. Dock när en kvinna kommer i klimakteriet minskar det kvinnliga könshormonet östrogen vilket påverkar återuppbyggnaden av benmassan negativt. Det gör att kvinnor har ca. tre gånger högre risk för att drabbas av osteoporos. I Sverige drabbas årligen 830 kvinnor, respektive 319 män per 100 000 invånare över 50 år av någon form av fraktur orsakad av osteoporos.

Osteoporos delas in i två olika typer, beroende på bakomliggande orsak: primär- och sekundär osteoporos. Primär osteoporos orsakas av det naturliga åldrandet samt livsstilsfaktorer. Sekundär osteoporos orsakas av olika sjukdomar och kan dessutom orsakas till följd av behandling av olika läkemedel.

Riskfaktorer för att drabbas av osteoporos är bland annat fysisk inaktivitet och livsstilsfaktorer som rökning, alkohol och obalanserad kost. Till följd av obalansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av skelettvävnaden vid osteoporos får man en ökad risk för frakturer. De vanligaste ställena att få ett benbrott är i handlederna, överarmarna, ryggkotorna eller höfterna.

Anledningen till att en remiss skickades för bentäthetsmätning var för att jag till följd av min smärtsjukdom CRPS inte kan belasta min kropp i den utsträckning som våra kroppar behöver, för att fungera så optimalt som möjligt. Ett annat tecken på att det gjordes en bentäthetsmätning var för att min smärta successivt har ökat under en längre tid. Smärta kan också vara ett tecken på osteoporos. Vid osteoporos eller osteopeni (ett tillstånd mellan normal bentäthet och osteoporos) kan man ge läkemedlet Bifosfonater vilket genom vissa studier har visat sig ger effekt på CRPS-symtom.

Osteoporos är en så kallad ”tyst sjukdom” och upptäcks i de flesta fall tyvärr vid en fraktur, eller en bentäthetsmätning vilket görs genom en typ av röntgen. En annan viktig riskfaktor att ta hänsyn till är ärftlighet. Om man är dotter till en mamma är drabbad av osteoporos är risken mycket hög för att man själv ska drabbas av osteoporos. Jag har fått beskedet om att jag, till följd av CRPS har osteoporos. Min vänstra höft är drabbad. Troligtvis har även jag ärftliga faktorer.

Enligt FYSS, en evidensbaserad handbok för fysisk aktivitet som prevention och behandling av sjukdomar, är fysisk aktivitet en viktig del i både prevention och behandling av osteoporos. Styrke- och balansträning är viktigt för att stärka strukturerna runt skelettet. Konditionsträningen är viktigt för att öka belastningen på skelettet och därmed hållfastheten.

Förutom en livsstilsförändring i den mån det går behandlas även osteoporos med hjälp av läkemedel – Kalcium och vitamin D samt läkemedel ur läkemedelsgruppen Bifosfonater.