Graded Motor Imagery

Jag har varit på utbildning i Sandnes, en grannkommun till Stavanger på Norges västkust. Temat var långvarig svår komplex smärtproblematik, och hur man kan behandla det. Smärta är ett komplext ämne. Och i relation till hur stor del av väldens befolkning som lider av det finns det tyvärr alldeles för lite kunskap i ämnet.

Under kursen som hölls av fysioterapeuten Tim Beames fick vi möjlighet att dyka djupare in i behandlingsmetoden Graded Motor Imagery (GMI). GMI går ut på att man rehabiliterar smärta med hjälp av övningar då man på olika sätt aktiverar- och reaktiverar hjärnan. Behandlingsmetoden har visat sig vara bra för personer med svår, långvarig komplex smärtproblematik – t.ex. smärta till följd av CRPS, stroke, parkinsons sjukdom och amputation. Den har hjälpt många med svår smärtproblematik. Men som alla behandlingsmetoder hjälper den inte alla. Men man måste våga testa, och göra det fullt ut. Man måste våga möta smärtan, och då möta den med nyfikenhet och öppenhet. Och våga ta reda på vad som positivt och negativt påverkar den smärta man upplever. Dock är det lättare sagt än gjort. Det kostar den drabbade individen mycket tid och tålamod – utan ett säkert svar på om det kommer att leda till det positiva eller inte.

All smärtproblematik går inte att bota, inte heller att lindra. Själva grundorsaken är svår att påverka. I en smärtbehandling handlar det oftast om att förbättra förutsättningarna runt omkring smärtan för att man ska kunna påverka den, om än ”bara” ett litet steg i rätt riktning.

Det finns vissa byggstenar som har visat sig mycket viktiga i behandlingen av långvarig svår komplex smärtproblematik:
– vara konsekvent med en behandlingsmetod
– tro på den behandling man ger sig in i
– ha ett starkt nät av människor (familj, vänner och sjukvårdspersonal) runt sig, som man upplever att man kan lita på

Under behandling med GMI använder man sig av datorer, flashcards, app, spegelterapi och med hjälp av tankens kraft en föreställning om att man utför en rörelse. Det är en lång och tuff behandling som kräver full närvaro, en stor portion av tid och tålamod av individen.

GMI är en typ av träning som även kan passa den individ som av tanken på att röra sig upplever en kraftigt ökad smärta. För min del är det just där jag befinner mig idag. Jag hoppar högt av minsta lilla rörelse eller beröring av mitt vänstra ben, den extremitet som är mest drabbad av konsekvenserna av CRPS. För mig räcker det att tänka tanken på att jag ska röra mig, och många gånger kommer jag inte ens så långt i mina tankar innan smärtan triggas igång.

Jag ställde följande fråga till Tim Beames:

Hur länge pågår behandlingen, när kan
man anse sig vara färdigbehandlad?

Aldrig. Om man upplever positiv effekt av behandlingen bör man fortsätta varje dag, utan undantag. Man kan jämföra det med att borsta tänderna, det är något som bör göras för att man som individ ska må så bra man kan göra.

Igår pratade jag med den fysioterapeut som varit med mig sedan denna historien började. Hon är en av de personer inom sjukvården som betyder mycket för mig i min rehabilitering. Jag sa de ord som jag sagt så många gånger förut:

”Jag har aldrig någonsin kunnat föreställa mig
att smärta kan kännas såhär

Jag kan knappt längre stå upp på grund av smärtan, än mindre belasta mitt vänstra ben. Just nu håller smärtan mig fast i sitt hittills allra hårdaste grepp och vägrar, om än för ett litet ögonblick, släppa taget. För varje dag som går ökar min upplevelse av smärta i min kropp. Jag blir mer och mer beroende av rullstolen för att min upp och nervända vardag med CRPS ska fungera. Fysioterapeuten sa orden som jag så många gånger har sökt efter men aldrig funnit:

”Jag tror inte att man kan veta om man inte upplevt det

Nu är jag snart på väg hem igen. Klockan 04:30 i morgon åker jag mot Stavanger Lufthavn för att flyga hem – hem Halmstad, hem till min verklighet. Och på frågan vad jag tar med mig från dagarna i Sandnes och Stavanger svarar jag (bortsett från mer kunskap och konkreta förslag på behandlingsmetoder inom GMI) TÅLAMOD. Jag ska fortsätta ha tålamod och fortsätta bygga pannben, umgås med mina nära & kära så kanske detta så småningom kommer att gå i den riktning jag önskar – framåt.

Tack mormor och morfar för fina dagar i Stavanger ♥︎

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.