MALINGERDLE

Det där med sömn är väl lite väl överskattat. Eller? Hur är det nu egentligen?

När du sover får kroppen tid att återhämta sig efter dagens äventyr. Svaret är alltså nej, sömn är inte alls överskattat – i lagom dos. Tro det eller ej, men det kan bli för mycket av det goda.

Jag har hittills under min sjukdomstid med CRPS, depression och ångest/panikångest haft besvär av störd sömnsrytm. Oftast somnar jag i tid på kvällen men vaknar vid klockan tre på natten, efter det sover jag och vaknar om vart annat tills klockan ringer på morgonen. Eller så kan jag inte somna på kvällen, och istället väntar jag tålmodigt tills jag somnar en lång stund efter midnatt – oftast handlar det om timmar. Under ett fåtal kvällar kan jag faktiskt somnar i tid på kvällen och vaknar när klockan ringer morgonen efter. Vilket alternativ det än blir vaknar jag aldrig utsövd. Lika lite jag kommer ihåg känslan (inte alls) att gå, springa och hoppa, lika lite kommer jag ihåg känslan av att vara utsövd efter en natt sömn. Och då syftar jag inte på morgontröttheten man kan uppleva på morgonen när klockan ringer. Jag syftar på en intensiv trötthet som inte försvinner, hur mycket eller lite jag än sover. Inom sjukvården kallas det för fatigue, en trötthet som gör vardagen mer eller mindre oöverstiglig.

Smärta fungerar som en varningssignal eller ”väckarklocka” för kroppen. Den väckarklockan tar däremot inte någon hänsyn till om man har en akut eller långvarig smärta (jag kommer att berätta mer om skillnaden mellan akut och långvarig smärta en annan gång). Syftet med väckarklockan är att när vi står inför hot ska vi vara beredda på att försvara oss själva och får då inte sova allt för djupt – man sover ytligt och vaknar många gånger. Smärtans inbyggda väckarklocka tar alltså inte hänsyn till om man sover i djungeln bland vilda djur eller hemma i sin säng fem trappor upp i lägenhetshuset. Men vem vet, det kanske finns vilda djur gömda under sängen?

Cirka 80% av alla med långvarig smärta har stora sömnsvårigheter. Det kan tillexempel vara att man sover ytligt men vaknar många gång er under natten, inte kan somna på kvällen eller inte kan sova alls under natten och istället sover på dagen. Dock är det just under natten vi behöver sova. Stor del av kroppens återhämtning, förnyelse av vävnader och mycket av den kroppsegna smärtlindringen aktiveras under djupsömnen.

Vid långvarig smärta är det vanligt att kroppens hormonnivåer förändras, till vår nackdel. Bland annat förändras nivån av kortisol. Kortisol har som uppgift att hålla oss vakna på dagen och trötta på natten, därav har kortisol normalt sin högsta nivå på dagen och lägsta nivå på natten. Om kroppen får jobba en lång tid under stress vilket långvarig smärta är och inte får återhämta sig, blir kortisol nivåerna istället låga på dagen och höga på natten. Det gör att vi blir pigga på natten när vi egentligen behöver sova.

Fysisk aktivitet och en aktiv vardag berikad med det man tycker om främjar en god natts sömn. Precis som rutiner. Att vakna ungefär samma tid varje dag, hålla fast vi morgonrutinerna, lunch, middag, kvällsmat, kvällsrutiner och tid man går och lägger sig gör att kroppen lättare hittar en naturlig dygnsrytm. De flesta av oss skulle må bra av att lämna mobiltelefonen utanför sovrummet. Att titta på en skärm som telefon, TV eller läsplatta precis före sänggående försvårar insomningen.

Det viktigaste är att hitta de rutiner som är bra för dig. Det är ett ständigt pågående sökande som aldrig tar slut. Ett arbete som hela tiden kan utvecklas och optimeras. Men det är värt det – du har ju bara en kropp, den är värdefull. Du är värdefull!