Retreat

lokah samastah sukhino bhavantu* I fredags eftermiddags hoppade jag av vid busshållplatsen Tjuvkilsboden. Det var en fantastisk sensommareftermiddag. Solen sken och vinden blåste i träden. Luften var varm men den där härliga krispheten som finns i höstluften var där. Vid hållplatsen Tjuvkilsboden blev jag hämtad med bil. Vi åkte genom en fantastisk natur av åkrar,Fortsätt läsa ”Retreat”

Om att inte äta, och att äta

Det har funnits perioder då jag inte känt någon hunger. Det kunde gå nästan en hel dag innan jag lyckades få i mig något att äta. Bara tanken på att tillaga en måltid och äta den, eller att ta några naturella cashewnötter ur nötburken som alltid står framme på köksbänken, fick mig att må illa.Fortsätt läsa ”Om att inte äta, och att äta”

Förståelse

Jag begär inte att ni ska förstå. Jag skulle aldrig lägga den tunga och svåra, jag kan nog till och med påstå omöjliga, uppgift på någon annans axlar. Aldrig. I mitt jobb som fysioterapeut träffar jag människor som befinner sig i olika delar av livet, med olika bakgrunder, religion, erfarenheter, värderingar och syn på livet.Fortsätt läsa ”Förståelse”

En annan version av mig själv

Jag vill så gärna tro att jag mår bra. Och smällen blir hårdare för varje gång jag inser att så är det inte. Det kan vara små saker i vardagen som triggar. I morse, tillexempel. Det var en sådan enkel liten sak som att en dator i spinningsalen hängde sig när jag jobbade med den. JagFortsätt läsa ”En annan version av mig själv”

Ett handskrivet brev

Jag har fått ett brev. Ett handskrivet brev. Och innan jag ens öppnade det eller läste avsändarnoteringen på baksidan av kuvertet kände jag igen handstilen. Brevet var från en vän jag inte träffat sedan 5 juni 2015, dagen då jag tog examen som fysioterapeut vid Umeå Universitet. Jag satt på golvet i vardagsrummet när jagFortsätt läsa ”Ett handskrivet brev”